Ville kommer ihåg att han inte minns

– Pappa, jag ska berätta en grej, säger Ville ivrigt när vi kommit hem från dagis.
Jag kan se på hans kroppsspråk att det är något viktigt. Jag är uppriktigt nyfiken.
– Vadå?, frågar jag. Vad ska du berätta?
– Jag minns inte. Han vänder sig mot storebrorsan. Felix, vad var det jag skulle berätta för pappa?
– Ingen aning, mumlar Felix samtidigt som han tar livet av ytterligare några elaka Star Wars-monster på sitt Nintendo.
– Felix minns inte heller, pappa.
– Då får du berätta sen.
– Men jag vill berätta nu. Det är nu jag vill berätta. Inte sen.
– Men du minns ju inte vad du ska berätta.
– Jag vet. Tror du inte att jag kommer ihåg att jag inte minns?

 Senare på kvällen, när vi läst klart godnattsagan, spärrar han plötsligt upp ögonen och ler.
– Nu kom jag på vad jag skulle berätta.
– Bra. Berätta då fort innan du glömmer bort det.
– Jag fick ett rivsår av en buske idag. Kolla.
Han drar upp tröjan och visar en mycket svag rosa centimeterlång repa i midjan.
– Wow. Gjorde det ont?
– Nä, inte alls. God natt pappa. Nu måste jag sova. Jag är asatrött.