Den märkligaste dröm jag någonsin haft

Jag åkte hemifrån imorse innan Felix och Ville hade vaknat, och jag kom hem när de redan hade somnat. Så idag har vi haft minimalt utbyte av varandra. En vanlig dag så brukar vi utbyta drömmar med varandra, i den mån någon av oss kommer ihåg vad vi drömt. Det är ganska kul.
Men kanske är det lika bra att vi inte sågs idag, för den dröm jag hade i natt hade nog varit för magstark för dem. Men den har inte lämnat mitt huvud på hela dagen. Jag antar, efter att ha tänkt på den hela dagen, att den sattes igång av all mediabevakning av Usama Bin Ladens död och den intervju jag såg med George W Bush på CNN.
Jag minns drömmen ord för ord och bild för bild. Enda sättet att få ut den ur huvudet är nog att skriva ned den, så nu gör jag det.
 

Plats: Himlen
Personer: Gud och George W Bush

– Nummer 657, ropar Gud.
– Det är jag, svarar George W. Bush.
– Nummerlappen?
– Här.
– Men det står ju 666 på den. Det är inte din tur.
– Men jag är större och starkare än de andra, så jag får gå före.
– Man får inte gå före i kön bara för att man råkar vara större och starkare.
– Jo, jag får det. Störst och starkast vinner. Se på American Football. Det är de största och starkaste som vinner.
– Namn?
– George W. Bush.
– Dig har jag hört talas om.
– Vad roligt.
– Inte nödvändigtvis. Varför är du här?
– Jag var med om en terroristattack mot mitt bilfölje igår och efter ett par timmar på operationsbordet så avled jag. Typiskt, för jag var på väg till ett stort Texas barbequeparty.
– Alltså, jag förstår att du är död men jag undrade varför du var här. Vissa vill göra gällande att du skulle ha tagit den vänstra hissen nere i ankomsthallen.
– Men den vänstra hissen leder ju ned till helvetet. Jag vill till himlen.
– För att få komma in i himlen räcker det inte med att man vill in, man måste förtjäna det också.
– Det gör jag.
– Hur då? Jag har hört att du rört om en hel del på jorden under din tid där. Både som barn och som vuxen och president.
– Hur kan du veta hur jag var som barn?
– Jag har snackat en hel del med din pappa. Han har varit här och vänt ett par gånger. Du får nog allt övertyga mig om att du förtjänar att komma in i himlen. Jag kommer att ställa några frågor till dig som jag vill ha raka och ärliga svar på. Och ljug inte, för sånt kan jag känna av. Jag är ju Gud. Beskriv ditt liv kort för mig.
– Okej. Tänk dig mitt liv som en stor Texas barbeque. Gör du det?
– Eh… ja.
– Bra. På ett Texas barbequeparty så är det mycket folk och man kan inte alltid komma överens med alla.
– Varför har man då bjudit in de som man inte kommer överens med?
– De kan kanske vara bra att ha i framtiden. Tony har till exempel kommit att bli en av mina allra bästa bästisar, men vi var inte alltid överens i början. Men nu är vi det. Han håller med om allt jag säger.
– Ditt liv är som ett Texas barbequeparty?
– Precis.
– Intressant. Berätta lite om Irak och Afghanistan för mig.
– Där har jag varit. Rent vädermässigt så lämpar sig båda länder för barbeque men vad jag har hört så är det otroligt svårt att få tag på bra gasolgrillar. För att inte tala om Paul Newmans grillolja. Fullkomligt omöjligt att hitta.
– Va?
– Va?!
– Guantanamo-basen då?
– Samma sak där. Bra barbequeväder men stor brist på bra grillar. Däremot är det lättare att få tag på kött än i Irak och Afghanistan.
– Om vi ändrar ämne till den 11 september då?
– 11 september fungerar fint i Texas, däremot är inte barbeque i mitten av september att rekommendera om man bor i Alaska. Då är det alldeles för kallt den tiden på året. Nä, ska man ha grillfest i Alaska ska man nog lägga den till nationaldagen den 4 juli. Annars är man bra korkad.
– Vissa politiker svarar undvikande på frågor. Håller du med om det?
– Fast det är klart, i Alaska så grillar de väl inte så mycket. Det är väl mest lax som gäller för dem.
– Man kan grilla lax.
– Good one! Nej, det kan man naturligtvis inte. Bara kött. Det vet varenda Texasbo.
– Privat så har du åkt dit för rattfylleri. Några kommentarer?
– Jag kan inte hålla med dig om att vissa politiker svarar undvikande på vissa frågor. Det ingår i varje politikers uppdrag att vara så ärlig som möjligt. Annars tappar folket förtroendet för en.
– Ditt förtroende dalade på slutet av ditt presidentskap från 85% till 40%. Vad tror du det beror på?
– Procenten är inte viktig. Det är antalet människor som är viktiga. Och ingen tidning publicerade någonsin någonting om att ett visst antal människor tappade förtroende för mig när jag var president. De publicerade bara olika procentsatser. Men procentsatser kan ju inte rösta på en eller uttala sig, så jag förstår ärligt talat inte varför de publicerade dem. Som jag såg det så gjorde det inget om några färre procent gillade mig så länge inte antalet människor som gillade mig sjönk.
– Avslutningsvis skulle jag vilja fråga dig om miljön och hotet mot vårt klimat.
– Inga problem med klimatet i Texas. Där är det sol jämt. Jätteskönt faktiskt. De hotbilder mot klimatet som finns, till exempel små åskmoln, blåser snabbt bort. Så det där klimathotet är en överdriven diskussion.
– Men Al Gore har ju visat att vi står inför stora hot om vi inte gör något mot klimatet nu.
– Al Gore är fortfarande sur för att jag slog honom i valet 2000. Lyssna inte på honom. En bitter gammal man. Börjar han inte bli lite väl fet också?
– Men varför skrev du aldrig på Kyotoprotokollet?
– Vad för nåt?
– Kyotoprotokollet.
– Protokoll skriver man inte på. De läser man. Det är avtal man skriver på.
– Så om det hade hetat Kyotoavtalet så hade du skrivit på?
– Jag måste ju först ha varit tvungen att låta någon av mina anställda sätta sig in i vad det där Coyoteprotokollet innebar.
– Det handlade om miljön.
– Jag tänker mycket på miljön. Jag kör till exempel aldrig bil.
– Inte?
– Nej. Jag har chaufförer. Så jag drar minsann mitt strå till stacken.

En telefon bredvid Gud ringer. Gud svarar.

– Ja hallå. Det är Gud. Jaha… jaha… okej… hoppsan… ja, tack då.

Gud lägger på luren och vänder sig till George W. Bush.

– Det var från jorden. Läkarna har återuppväckt dig med en elchock.
– Va?– Du är inte död längre. Du lever. Du var död i en dryg minut sa de. Men nu lever du igen.
– Gör jag? Vad skönt. God bless America.
– Blanda inte in mig i det här.
– Så vad gör jag nu?
– Nu tar du den röda hissen ned till bottenvåningen – var noga med att inte trycka på källarvåningen av misstag – och sedan öppnar du dörren och vips så ligger du på sjukhussängen igen… levande.
– Jaha… ja, tack då Gud. Tack för samtalet. Att du var så intresserad av barbeque hade jag inte trott.
– Nä… det trodde man kanske inte. Lyssna på mig nu innan du tar hissen tillbaka till livet. Se till att få någon makthavare i USA att ta klimatproblematiken på allvar. Du har väl kvar kompisar i politiken.
– Inte många.
– Kontakta Obama. Det kommer att bli så oerhört mycket enklare för dig att komma tillbaka till himlen när du någon gång dör på riktigt om du hjälpt till med klimatfrågan. Då ökar nämligen chanserna för att det överhuvudtaget kommer att finnas någon himmel kvar för dig att komma till… och för mig att jobba i. Så det blir min uppmaning till dig. Engagera dig i klimatfrågan nu när du är pensionär.
– Jag ska fundera på det. Så mycket kan jag lova dig. Eller i alla fall låta någon av mina kompisar fundera på det åt mig.
– Och en sak till.
– Vadå?
– Cowboyboots och kritstrecksrandig kavaj passar inte ihop.
– I Texas gör de det.
– Men ingen annanstans, inklusive himlen.
– Men i Texas gör de det. Har jag förresten berättat om det som Texas är mest känt för – sina barbeques?
– Tryck på Bottenvåningen. Lycka till i resten av ditt liv. Tänk på miljön. Och kom ihåg, det är aldrig för sent att ångra sig.

 ——————————————

 FÖRSTA SIDAN I NEW YORK TIMES 15 JANUARI 2012:

President Barack Obama presenterade idag en helt ny miljöpolitik. Han tackade sin kampanjledare, f.d. presidenten och republikanen George W Bush, för en bra genomförd kampanj.
– Miljö är ingen partipolitisk fråga, sa demokraten Obama och tittade på republikanen Bush som stod bredvid honom.
– God bless America, avslutade sedan president Obama sitt tal och gick ned från podiet.
– Barbeque anyone?, frågade George W Bush den samlade presskåren innan han lämnade podiet.

Och där tog drömmen slut. Jag är fortfarande yr i huvudet fast det gått en hel dag nu. Dags att lägga sig. Hoppas att den är ute ur mitt huvud för all framtid. Inga drömmar i natt, tack.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Uncategorized

3 responses to “Den märkligaste dröm jag någonsin haft

  1. Kao

    Det var en kul och detaljrik dröm.

  2. erviluca

    Kära nån! Vilken detaljrik dröm! Och inte så hoppig och konstig som mina drömmar brukar vara. Du har inte ”putsat till den i efterhand”? *tittar strängt på dej*

  3. mary

    hur vitnade du denna händelse i drömmen? tittade på på dem eller var det du som var gud?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s