The boys are back in town… och nu ska jag vinna

Felix och Ville är tillbaka från landet. Med andra ord, dags för en match Den Försvunna Diamanten.

Jag har förberett allt in i minsta detalj. Det är nu det ska ske. Det är nu jag för första gången ska vinna Den Försvunna Diamanten. Jag har dubbelkollat att min lilla diskreta markering på baksidan av diamant-pluppen är kvar. Jodå, markeringen i form av en liten repa i ena hörnet är där. Endast jag, och ingen annan, kommer att kunna veta var diamanten är. Jag kommer att vinna. För första gången. Triumf på gång. Jag är ett geni. Ett fuskande sådant förvisso, men dock ett geni.

Spelplanen är upplagd på matbordet. Runt spelet står tre färgglada plastmuggar uppställda, i kylen står en kanna med iskall jordgubbssaft som väntar på att bli utplockad och förd fram till plastmuggarna. Fällan är gillrad.
Jag ropar till mig Felix och Ville och informerar att vi har tre dagars spelande att ta igen. De sätter sig vid matbordet, väljer sina spelpjäser och fördelar spelpengarna. Jag går till köket och hämtar saften från kylen. Tillsammans vänder vi upp och ned på alla pluppar och blandar sedan. Och så börjar vi sprida ut dem. När vi är klara häller jag upp saften. Jag tar upp tärningen och kastar mitt första kast. Den som får högst börjar. Jag får en trea, Felix en femma och Ville en tvåa. Felix börjar. Han tar upp tärningen samtidigt som han scannar av spelplanen med blicken. Hans ögon fladdrar fram och tillbaka. So far so good. Men plötsligt och helt oannonserat stannar blicken till. Han tittar upp på mig och lägger ned tärningen utan ha kastat den.
– Du har fuskat pappa, säger han med bestämd stämma.
Hur fan kan han veta det, undrar jag. Men jag säger det inte, för jag är en finkänslig kille. Men ärligt skrivet, hur fan kan han veta det? Vem har han mutat?
– Va? Jag?, säger jag.
– Ja.
– Hur vet du det?, undrar jag. Och jag är uppriktigt nyfiken på vad svaret ska bli.
– Diamant-pluppen hade bara en enda liten prick i mitten förut. Nu har den plötsligt fått en repa i ena hörnet.
Vänta nu. Vad sa han? Den äldste sonen… vad sa han? Hur visste han att diamant-pluppen hade en prick i mitten tidigare?
– Hade diamant-pluppen en liten prick i mitten förut?, frågar jag.
– Ja, bekräftar Felix.
– Men då betyder ju det att du…
Jag hinner inte avsluta meningen innan Felix kommer på vad som är på väg att ske – han håller på att bli avslöjad som fuskare och tillika markerare av diamant-plupp. Vem skulle fuska på det viset? Så oädelt. Det skulle jag aldrig göra… typ…
Felix ställer sig upp och säger:
– Jag känner inte för Den Försvunna Diamanten längre. Är det nån som vill sparka fotboll istället?

Annonser

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “The boys are back in town… och nu ska jag vinna

  1. Vilken FUSK-familj! Fyyyy! 😛

  2. Ja vad kan man säga, sådan far sådan son, eller tvärtom, ler stort.

  3. pegbundy

    hahaha… Ridå! 🙂

    förresten…. fan vad länge sen jag spelade Försvunna diamanten…. hmmmm….

  4. Dumlund

    Fuska??.. nä, Nisse Hult skulle aldrig fuska!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s