På drift

En av mina favoritböcker är Jack Kerouacs ”På drift” om hans alter ego Sal Paradise och hans vänners resa genom 50-talets USA . Jag läser den med jämna mellanrum och tänker ofta på den där emellan. Och ”på drift” är precis vad vi är just nu.
Vad som i januari började som frågan ”Ska vi inte försöka åka en vecka till Kanarieöarna i mars” slutade med spontan internetbokning av resa till Hong Kong. Tio dagar i Hong Kong visade sig nämligen bli billigare än en vecka på Kanarieöarna. Och efter två glas vin en fredagskväll så kändes Hong Kong som ett toppenalternativ till Gran Canaria.
Mamman och jag har varit i Hong Kong tidigare när vi för exakt tio år sedan rymde allt och alla och gifte oss i all hemlighet där, men då var ju inte Mamman en mamma och jag var inte en pappa. Men det är vi nu, så med på vårt andra besök till Hong Kong tar vi inte bara våra ryggsäckar utan även en viss Felix och en viss Ville.

Vi byter flyg i Helsingfors. Ville somnar innan han ens erbjudits en gratis äppeljuice av flygvärdinnan. Och han fortsätter att sova. Och sova. Och sova. Under bytet i Helsingfors kan jag inte låta bli att tänka på den första Sällskapsresan-filmen när jag tittar på Ville. Jag undrar varför?

Jag älskar Finnair. Jag vet inte varför, jag bara älskar Finnair. Flyger Finnair dit jag ska så tar jag alltid Finnair. Efter Finnair-flyget till Hong Kong älskar jag Finnair än mer. Anledningen är inte servicen, eller maten, eller drinkarna, eller de gratis ritblock som Felix och Ville får, eller de gröna mysiga filtarna och de matchande kuddarna som ligger och väntar på en på sittplatsen.
Nej, anledningen är den fullkomligt obetalbara mening som en av flygvärdinnorna säger i mikrofonen under en sådan där standardinformation om att man ska slå av mobiltelefoner och ha bältet på sig och att det är en rökfri flygning. Insmyget mitt i all information säger hon plötsligt en mening som får mig att explodera av skratt. Ingen annan verkar skratta vilket gör att jag känner mig lite dum, men jag tror ingen annan skrattar för att det hon säger är så oväntat att ingen liksom riktigt tror att de hör vad de hör. Mitt i all information säger hon gravallvarligt med den där typiska flygvärdinnerösten:
– Those of you who wish to sleep, please remain seated.
Underbart. Och ganska praktiskt när man tänker efter. Naturligtvis ska man sitta ned om man vill sova. Några sömngångare vill man då rakt inte ha i flygplanskorridorerna. Det är ju självklart. Men ändå värt att poängtera tycker jag. Och flygvärdinnan också. Det är säkert inte alla som tänker på det.
Jag känner mig trygg med Finnair.

Väl framme i Hong Kong efter tio timmar i Finnairs trygga famn (faktiskt inte en enda sömngångare på hela resan) stoppas vi av en uniformerad man på flygplatsen. Han pekar på Ville och tar fram vad som förefaller vara en pistol. Misstänker uniformsmannen att Ville är en terrorist eller knarksmugglare? Varför stoppar de just Ville? Han ser ju hur oskyldig ut som helst. Men vänta… kanske är det just därför han stoppas. I de lugnaste vatten liksom. Uniformsmannen sätter pistolen mot Villes huvud. Nä nu jävlar. Jag blir arg. Skitarg till och med. Sätt inte någon pistol mot min sons huvud. För att visa att jag menar allvar med min ilska så börjar jag rulla upp ärmarna, men det går inte alls eftersom jag har en t-shirt på mig. Så hela mitt aggressionsutspel blir pannkaka. Jag morrar lite istället och läser samtidigt på uniformsmannens uniform. Det står ”Temperature check” på hans jacka. Det säger Beep om ”pistolen”. Uniformsmannen tar bort vapnet från Villes huvud och informerar oss att Ville inte har någon feber. Vi kan passera. Ingen av oss begriper riktigt vad som hände, men nu är vi i alla fall framme i Hong Kong.
Vi springer ut ur flygplatsen och stannar utanför. Vi tittar oss omkring på palmerna. Andas in den söta varma doften som bara varma länder har. Smakar på klibbet i luften som bara asiatiska länder har. Tittar upp mot solen. Sätter fötterna direkt på den varma asfalten. Sedan sammanfattar Ville vad jag tror vi alla tänker just då.
– Det här är precis som Mallorca.
Tio dagar – here we come!

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

2 responses to “På drift

  1. Vad spännande! Jag ser verkligen fram emot alla roliga kommentarer Ville och Felix kommer att kläcka dessa tio dagar! Hoppas du hinner med att skriva ner dom! Ha det så jättekul!!

  2. Ha det så trevligt!! Tur att Ville inte var sjuk för då hade ni fått genomgå läkarundersökning innan ni släppts in i landet…

    Hemikram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s