En musikalisk resa till landet

Våren har knackat på och sagt ”Hej Hasse, det är jag, Våren, jag är här nu. Dags att öppna upp landet”.
Jag älskar att öppna upp landet på våren. Lite spänt är det dock – har stugan brunnit ned, har en björk fallit och krossat alla 32 kvadratmeter, har en älg klivit in genom fönstret och lagt sig på golvet och dött alternativt bajsat på sig?
Det tar exakt 90 minuter att åka till landet. Felix tar med sin Melodifestival-CD som han vill att vi ska lyssna på under bilfärden. Varje låt på Melodifestival-CD’n är exakt tre minuter lång. Sådana är Melodifestivalreglerna. 90 minuters bilfärd innebär sålunda exakt 30 stycken Melodifestivallåtar.
Felix instruerar mig att vi ska börja med Björn Ranelid-låten. Jag tycker vi ska börja från låt 1 så jag slipper hoppa fram och tillbaka mellan låtarna, men Felix insisterar på att vi ska börja med Björn Ranelid-låten. Så då gör vi det. Lika bra att bli av med den låten, den är rätt irriterande. När vi lyssnat klart får jag instruktioner av Felix att lyssna på Björn Ranelid-låten en gång till. Okej då. Sedan ytterligare en gång. Nämen. Och en gång till. Men va fan. Och igen…
Vi kommer fram till landet 90 minuter senare efter att ha lyssnat på Björn Ranelid-låten exakt 30 gånger. Fan vad jag hatar Björn Ranelid. Numera. Hade jag haft någon bok av honom hade jag bränt upp den.
På väg hem från landet dagen efter är förutsättningen för att Felix ens ska få följa med i bilen att han inte får yttra ett enda ord om vad vi ska lyssna på för musik. Ville erbjuder sig då att bli ansvarig för musikutbudet på hemresan. Det går jag med på, för jag vet att han inte gillar Björn Ranelid-låten.
Ville vill börja med Sean Banan-låten. Det får han. Det är den första låten på Melodifestival-CD’n. Praktiskt. Sedan vill han höra Sean Banan-låten en gång till. Jaja, okej. Och så en gång till, snälla pappa. Och bara en gång till. Meh! Eller två. Dubbel-Meh! Och så igen…
Vi kommer hem från landet 90 minuter senare efter att ha lyssnat på Sean Banan-låten exakt 30 gånger. Fan vad jag hatar Sean Banan. Numera. Hade han skrivit en bok hade jag bränt upp den.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Uncategorized

5 responses to “En musikalisk resa till landet

  1. Ha ha ha! Vi lyssnade på ”Nicke och Nilla” minns jag. I bilen…fast jag gillade att vissa låtar upprepades…för då lärde jag mej texten, kanske…ibland… Men att lyssna på Björn Ranelid låter verkligen som värsta tortyyyyren! Poor you!

  2. Och varför stängde du inte bara av bilstereon undrar du kanske. Svaret är ”Jag är en mes”.

  3. Och vilken låt hade du velat snöa in dig på?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s