Öppet brev till mig själv

Hej Hasse,

Kände att jag bara måste skriva ett brev till mig. Jag vill bara uttrycka min beundran över att jag alltid ställer upp för mig. Det finns ingen som är så bra på att ställa upp för mig som just jag.
Är det dags för mig att kliva upp på morgonen så ställer jag upp och gör det, visserligen med lite gnäll, men dock. Är det dags för mig att åka till jobbet så ställer jag upp och gör det, oavsett hur kallt och ruggigt det är ute. Är det dags för mig att käka korv och potatis så ställer jag upp och gör det, även om jag egentligen känner för pannkakor med obscena mängder sylt på. Är det dags för mig att gå på muggen så ställer jag upp och gör det, inte bara av sanitära skäl utan helt enkelt för att jag inte skulle kunna tänka mig att inte ställa upp i just en sådan situation.
Det är inte klokt vad jag ställer upp hela tiden. Hur orkar jag?

Ibland ställer jag också upp på att inte ställa upp. Är det dags för mig att ta beslutet att inte ställa upp på att börja träna så ställer jag alltid upp på det.
Och har jag drabbats av någon motgång under dagen så ställer jag alltid upp för mig när jag på kvällen vill trösta mig med Coca-Cola och vaniljglass ihopgeggat till en osalig sörja i ett högt glas. Eller så ställer jag upp på att börja kittla mig själv för att det ska bli lite roligare. Jag är nog världens bästa ställauppare.

När Felix, Ville och jag ska spela Den Försvunna Diamanten så ställer jag alltid upp på att lägga ut brickorna med diamanter och rubiner och rövare på spelplanen, för annars skulle jag ju inte kunna fuska vilket är en förutsättning för att jag ens ska ha en chans att kunna vinna över Felix och Ville.
Gud vad jag ställer upp för mig från morgon till kväll. Var får jag all ställauppenergi ifrån? Jag är verkligen en riktigt bussig kille, en sån som alltid ställer upp för mig i alla väder. Hur skulle jag klara mig utan mig?

Hasse, lyssna inte på vad alla andra säger om att tvätta bilen med jämna mellanrum. En smutsig bil är också en bil, bara lite smutsigare. Men det kan ha sin charm. Om man gillar smuts.
Och ett staket med avflagnad färg är faktiskt pittoreskt. Att staket ska vara nymålade mest hela tiden är bara ett kommersiellt påhitt av Beckers. Precis som Halloween, fast det var kanske inte Beckers som hittade på just Halloween, men ett kommersiellt påhitt är det i alla fall. Ja, du vet vad jag menar Hasse. Gå inte på den enkla helt enkelt.

Nej, nu måste jag avsluta det här brevet. Jag vill nämligen ha en isglass och se på ”Krokodiljägaren” på TV, och det har jag lovat mig själv att jag ska ställa upp på.

Tack Hasse, för att jag alltid ställer upp för mig. Mig kan jag lita på.
Nu får jag ha det så bra, och sköt om mig.

Hälsningar
Min vän Hasse

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

2 responses to “Öppet brev till mig själv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s